onsdag 16 februari 2011

Efter mer än två veckor av att bo tillsammans kan vi konstatera att det funkar väldigt bra. Det är dock två diskussioner som oundvikligen återkommer gång på gång.

Den första: tjocklek på salami, korv och skinka. Som den smålänning hon är tycker Hilda om tjock korv. Tjocka skivor ska det vara och rejält med kött! Därför inhandlade vi i veckan en ljusrosa, närmast hudfärgad, skinkliknande sak att äta av. Elisabet avstod. Hon inriktade sig istället på salamin i tunna skivor, och såg föraktfullt på tjöckeskinkan. Vi har ännu inte riktigt kommit överens om hur vi ska lösa detta enorma problem. Hilda föreslår att vi köper tjockeskinkan och så kan Elisabet sitta och dela den bäst hon vill.

Det andra: Värmen i lägenheten. Det brukar gå till så, att Elisabet går runt och smygsänker och Hilda i sin tur går runt och smyghöjer. Så när Elisabet kommer hem är det alltid varm och hon kan med gott samvete tänka på miljön och skruva ned temperaturen lite. När Hilda kommer hem är det därför svinkallt och hon måste skruva upp för att klara livhanken. Argumentet lyder: "Värmen ingår ändå i hyran!".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar